onsdag 15 februari 2012

Hon är

Hon är min min segaråtta, min hallonbåt och gelepersika.
Min favoritknapp i krimskramslådan och min Wästgöta kloster i kylen.
Den mest intrikata och finmönstrade lammullströjan bland bomullslumpen i garderoben, den ljuvaste Nina Simoneballaden på reklamradiokanalen.
Hon är en vidfylld matkasse den 25:e, min nytvättade Nissan Micra på sin första tur en solig aprildag och en efterlängtad repris av Antikrundan med särskilt fokus på gustavianska chiffonjéer.

Hon är en lagom tjock skiva Arbogapastej med inlagd gurka en julaftonsmorgon strax innan gröten och ett brännhett bubbelbad efter en heldag i pulkabacken. Min inramade Toulouse Lautrecplansch från Nationalmuseum - eller, nej, mycket bättre - min alldeles egna lilla konstnär!
Hon är fjällvinden som viskar om nya tider, om hopp, om liv och livlig fantasi. Hon är morgonsolen i maj precis när jag vinklat upp persiennerna.
Hon är stormen, orkanen, vulkanen, låg- och högtrycket och åskvädret, på en och samma gång. Det rosa på kinderna efter en skogspromenad och de nyutblommade prästkragarna i ett jämtländskt midsommardike.
Hon är min glädje, min oro, min frustration och inspiration.
Min ork, min energi, mitt hopp ur sängen en tidig morgon när jag egentligen inte vill.

Hon är min allra finaste, underbaraste, sötaste tjej.
Kort och gott, hon är det bästa jag vet.



Inga kommentarer: