lördag 19 november 2011

I've got life, brother

Upp och hoppa!
Klapp på kinden. På med kaffet. Insup aromen, goddammit.
Nu tar vi nya friska tag. Här finns det ingen tid för depp och sura miner.
Ingen tid att förlora.

Nu när man är mitt upp i livet och allt. När blomman uppnått sin allra skönaste prakt, om jag får säga det själv – utslagen, djupnyanserad och färdigväxt.

Jag har bestämt mig. 
Jag ska sluta sörja över det jag inte har och vara glad för det jag har istället. Det kanske låter som en klyscha, men det är en utdragen process innan man kommer fram till det, på riktigt.
För precis som min kära kollega på jobbet brukar säga när jag kanske klagar över att min rumpa ser lite stor ut snett nedifrån i vänsterprofil;
Passa på och njut nu – för det blir bara värre!

Ja. Tänk om det är så?
Att det är min prime time jag är inne i nu. Mina femton minuter i rampljuset.

Då ska jag tamejtusan ta för mig också. Blomma ut rejält medan jag är på toppen.
Plocka fram guldglitterögonskuggan och partysminka mig varenda dag till jobbet. Börja toupera håret på bakhuvudet också, som jag har tänkt göra så länge. Sätta igång att träna regelbundet igen och smörja in kroppen med dyra väldoftande bodylotions. Ta hand om mig helt enkelt. Säga till varenda kroppsdel att jag älskar den.
Och så ska jag unna mig de absolut finaste kläderna jag har i garderoben en regning tisdagmorgon i november. För den lär ju inte bli mer solig i min vanliga svarta tröja och ett par slarvjeans. Life is what you make out of it, som de säger där borta, för att vara ännu mer klyschig. Och jag tror att de har rätt.

Undrar om jag ska lära Gringo äta laxcarpaccio på torsdagar istället för pannkaka, också?

Ja, det ska vi börja göra.
För när ska vi annars göra det?

De finaste höga klackarna ska dammas av och alla gamla Chanelarmband som legat nedstoppade i byrålådorna av jantelagsanledning ska staplas omvartannat på handlederna.

Här ska skrytas, pratas om mig själv, hur smart och söt Gringo är och alla roliga saker vi ska göra framöver.

För nu får det vara nog - här ska levas!



Inga kommentarer: